Misantropin breder ut sig mer och mer, i sociala medier sprids och delas såna här filmer helt utan eftertanke misstänker jag, man vill ju bara väl och framstå som "naturvän". I mina ögon och öron är det naivt och bygger på en helt galen världsbild.
Människan är "OND" och den stackars arma "naturen" är naturligtvis "GOD" om vi börjar här så har vi ju ett fundamentalt feltänk. "ont" och "gott" är abstrakta begrepp som inte existerar någon annan stans än i människans hjärna, i naturen finns inget sånt. I naturen finns bara "funkar" och "funkar inte".
Om vi ändå försöker applicera begreppen på naturen kommer vi att finna att naturen är allt annat än god, naturen är brutal och helt hänsynslös mot "funkar inte", naturen är en ständig kamp mellan arter, både växter och djur, invasiva arter gör sitt bästa för att utrota konkurrensen. "survival of the fittest" är den enda lagen.
Sen gör man dessutom feltänket att polarisera människan mot naturen, men är då inte människan skapad av samma natur som skapat allt liv på Jorden? Därmed är en skyskrapa precis lika "naturlig" som en myrstack i den svenska skogen eller en termitstack i Afrika, allt material kommer från naturen och alla tre påverkar naturen i någon riktning.
Det är ju faktiskt så att vi är den enda art som utvecklats tillräckligt för att faktiskt lämna "dog eat dog"-stadiet, vi kan känna empati för både människor och djur, och vi lämnar faktiskt inte våra gamla och sjuka till gamarna som helt apropå skulle va det mest "naturliga".
Jag håller naturligtvis med om att vi gör en massa förfärliga saker mot djur och natur som vi måste göra vårt bästa för att motarbeta men det är ett väldigt långt steg att stämpla vår egen art som ond, då måste man ju faktiskt se även sig själv som just det.
Att vi sen sprider denna misantropiska dystopi till vår barn och ungdomar är ju för djävligt, sen står alla psykologer och terapeuter och undrar varför de mår dåligt och t.o.m. tappar livslusten.
http://bbh.cc/4-minutes-will-change-life/
Gör nu tankeexperimentet med en planet utan människan, enligt misantroperna skulle detta vara ett "paradis", för vem???
Vilka arter skulle ta över herraväldet, råttor? insekter? fåglar? (hitchcock;) vem vet, men skulle de ta "hänsyn till naturen" eller bara köra på och skita blankt i vilka andra arter de utrotade, vad tror ni?
Nu är det nog mer troligt att den "stackars naturen" är oändligt mycket starkare än den historiska ögonblicksvarelsen vi kallar "homo sapiens", vi kanske får några tusen år till på denna planet och planeten kommer inte "gå under" pga oss.
Dags att lägga av med "save the planet" flummet och göra vårt bästa för att rädda oss själva, planeten klarar sig både med och utan oss.
Vi är ju faktiskt den enda arten som har intelligensen och möjligheten att faktiskt skapa ett "paradis" på planeten, men då måste vi sluta lyssna på "misantropiska dysterkvistar" och bli "filantropiska muntergökar"
Go Figure!
MIND-konceptet = Självförsvar,Mental Träning,Personlig Utveckling,Fysträning och hälsa. www.mindyourlife.se
onsdag 27 november 2013
söndag 24 november 2013
The Knock Out Game!! Våldets rätta ansikte!
Den senaste trenden bland ungdomar i New Jersey, "knock out game" har även spridit sig till London och förr eller senare dyker väl idiotin upp även i Sverige.
Det hela går ut på att slumpmässigt välja en helt oskyldig person och bara springa fram och slå ner personen med ett enda slag, gärna bakifrån och sen gå helt iskallt vidare utan att överhuvudtaget bry sig om huruvida personen överlever eller ej, dödsfall har inträffat i USA.
Hur det mänskliga psyket kan förfalla till något så komplett vansinnigt och sinnessjukt lär väl psykologer och forskare diskutera framöver. Säkert som amen i kyrkan kommer vi också att få höra att det är synd om förövarna och att det är samhällets fel, de gamla vanliga harangerna som framförallt i Sverige alltid skall tvätta bort det personliga ansvaret för sina handlingar.
Ibland går det inte som planerat dock, en äldre kvinna som attackerades hade en pistol och sköt ihjäl 2 tonåringar, kanske får man ta med sånt i "riskbedömningen" när man ger sig in i leken.
Det som intresserar mig med detta är det rent fysiska, om vi kopplar bort den instinktiva avskyn och äcklet som kommer över en när man tittar på filmsekvenserna nedan och ser vad som händer rent "mekaniskt".
Det är uppenbart att när man blir träffad i huvudet/nacke/hals bakifrån eller från sidan utan att ens hinna se förövaren så hinner ju inte kroppen förbereda sig det minsta, man faller som en mjölsäck, medvetslös i backen. Mannen i film 2 har ju bara änglavakt som inte spräcker skallen mot kantstenen, när ynglingen stolt över sitt verk glatt traskar vidare.
Några 10dels sekunders förvarning skulle göra stor skillnad och det är ju det gärningsmännen vet och därför noga undviker att ge. Man hinner kanske få upp en arm eller flytta sig undan eller på andra sätt minska effekten av slaget.
I min egenskap av självförsvarsinstruktör är ju detta ytterst intressant, hur i helvete rent ut sagt kan man försvara sig mot en förövare man inte ens sett, det blir ju lite som att komma med självförsvarstips mot en krypskytt.
Så det enda konkreta tips jag kan ge för att inte råka ut för detta är UPPMÄRKSAMHET, om du rör dig bland folk, studera hur de rör sig och vilket avstånd de är på, att medvetet hålla lite längre avstånd är alltid klokt.
Om man som kvinnan blir nedklubbad bakifrån är det ju extremt svårt, men kanske kan man höra stegen bakom sig och hinna reagera, jag tänker ofta på sånt när jag ser alla som ständigt går omkring med musiklurar i öronen, om man dessutom går med en smartphone framför näsan har man i princip ingen koll på sin omgivning.
Så riskmedvetenhet är väl ordet, precis som man skall vara beredd på oväntade situationer när man kör bil, att förutsätta att alla andra trafikanter är idioter är ju ett tips. Att förutsätta att alla människor är våldsverkare är väl att ta i, men att någon i den omgivning man befinner sig i KAN vara det är klokt.
Det är ju inte samma sak som att man ständigt skall gå och vara rädd för sånt här, däremot kan man gå runt och vara FÖRBEREDD och det är stor skillnad.
Om man sen har lite utbildning i våldets mekanik och förstår vissa principer samt vet hur man skyddar sig och tränar upp sina reflexer att göra just det så minskar man ju risken och minskar marknaden för dessa idioter.
MIND...Your Life!
En hood minskar både synfältet och dämpar hörseln.
Mannen går troligtvis och dagdrömmer, ungdomarna
kommer alldeles för nära för att kännas tryggt.
fredag 8 november 2013
Positiv Förstärkning vs Negativ Kritik
Ända sen jag för ca 15 år sen började med barngrupper i Karaten så har jag funderat över det där. Själv har jag ju gått den där "old school" vägen där fokus ligger på att påtala fel och brister och det har ju faktiskt präglat mig som människa. Det är ju naturligtvis möjligt att det gjort mig starkare.
Att få negativ kritik är ju inte alltid fel om det görs med en känsla av kärlek och hjärta, men det är ju inte alltid lätt för ett barn att känna skillnad.
Jag har sen dess medvetet jobbat med att lyfta fram det som är bra istället, när jag ser en bra teknik, en bra ställning, en bra spirit och inlevelse så försöker jag alltid ge en positiv kommentar hellre än att kritisera fel och brister.
Och min erfarenhet är att jag får mycket bättre resultat på det sättet. Barn precis som vuxna mår mycket bättre av beröm än av kritik och man vill gärna anstränga sig för att få mer av den varan.
Nu tror jag säkert att en del barn ändå uppfattar mig som en "gnällspik" det är ju lätt att falla tillbaks i gamla mönster men jag kämpar för en positiv förstärknings attityd.
Jag har ju vänner som jobbar med olika varianter av djurdressyr och där tycks ju den effektivaste metoden vara just det. Alltså den gamla hederliga moroten före piskan-metoden.
När jag satt och funderade över att skriva det här inlägget slog det mig att det finns en koppling till hela friskvård/hälso/läkemedels- industrin.
Om jag har en infektion i kroppen och går till doktorn, vad får jag? antibiotika (betyder "mot liv) att det gör nytta och i många fall är helt nödvändigt förstår jag, (jag själv hade nog inte överlevt en svår hjärnhinneinflammation som barn utan det) så jag är tacksam att det finns. Lunginflammation var ju ofta en dödlig sjukdom innan det fanns så respekt för det måste vi nog ha.
Men att det samtidigt slår ut kroppens egna "nyttiga" bakterier är ju inte särskilt bra.
Om jag får Cancer, vad får jag då? cellgifter! det hörs ju på namnet att det inte är bra, vi består ju av just celler. Det är ju lite som i krig "nuke the bastards" att några tusen av mina egna mannar stryker med är ju liksom "colleteral damage" alltså ett pris vi måste betala.
Allting som kommer från läkemedelsindustrin tycks ju utgå från samma princip av negativ kritik, alltså bekämpa det onda, döda bakterier, döda cancerceller, kill, kill the bastards!
Den alternativa medicinen jobbar ju faktiskt precis tvärtom, man utgår ifrån att kroppen redan från början har en inbyggd kapacitet att förgöra alla hot mot hälsan och det enda som behövs är att förstärka kroppens egna försvarsmekanismer. Alltså jobbar man med "Positiv Förstärkning" kroppens egna försvarsmekanismer har bara börjat att anas av vetenskapen och okunskapen om dessa är lika stora som okunskapen om universum.
Så förhoppningsvis kommer "läkarvetenskapen" förr eller senare att inse att "läkemedelsindustrin" inte stod för "den enda rätta vägen".
Go Figure!
Att få negativ kritik är ju inte alltid fel om det görs med en känsla av kärlek och hjärta, men det är ju inte alltid lätt för ett barn att känna skillnad.
Jag har sen dess medvetet jobbat med att lyfta fram det som är bra istället, när jag ser en bra teknik, en bra ställning, en bra spirit och inlevelse så försöker jag alltid ge en positiv kommentar hellre än att kritisera fel och brister.
Och min erfarenhet är att jag får mycket bättre resultat på det sättet. Barn precis som vuxna mår mycket bättre av beröm än av kritik och man vill gärna anstränga sig för att få mer av den varan.
Nu tror jag säkert att en del barn ändå uppfattar mig som en "gnällspik" det är ju lätt att falla tillbaks i gamla mönster men jag kämpar för en positiv förstärknings attityd.
Jag har ju vänner som jobbar med olika varianter av djurdressyr och där tycks ju den effektivaste metoden vara just det. Alltså den gamla hederliga moroten före piskan-metoden.
När jag satt och funderade över att skriva det här inlägget slog det mig att det finns en koppling till hela friskvård/hälso/läkemedels- industrin.
Om jag har en infektion i kroppen och går till doktorn, vad får jag? antibiotika (betyder "mot liv) att det gör nytta och i många fall är helt nödvändigt förstår jag, (jag själv hade nog inte överlevt en svår hjärnhinneinflammation som barn utan det) så jag är tacksam att det finns. Lunginflammation var ju ofta en dödlig sjukdom innan det fanns så respekt för det måste vi nog ha.
Men att det samtidigt slår ut kroppens egna "nyttiga" bakterier är ju inte särskilt bra.
Om jag får Cancer, vad får jag då? cellgifter! det hörs ju på namnet att det inte är bra, vi består ju av just celler. Det är ju lite som i krig "nuke the bastards" att några tusen av mina egna mannar stryker med är ju liksom "colleteral damage" alltså ett pris vi måste betala.
Allting som kommer från läkemedelsindustrin tycks ju utgå från samma princip av negativ kritik, alltså bekämpa det onda, döda bakterier, döda cancerceller, kill, kill the bastards!
Den alternativa medicinen jobbar ju faktiskt precis tvärtom, man utgår ifrån att kroppen redan från början har en inbyggd kapacitet att förgöra alla hot mot hälsan och det enda som behövs är att förstärka kroppens egna försvarsmekanismer. Alltså jobbar man med "Positiv Förstärkning" kroppens egna försvarsmekanismer har bara börjat att anas av vetenskapen och okunskapen om dessa är lika stora som okunskapen om universum.
Så förhoppningsvis kommer "läkarvetenskapen" förr eller senare att inse att "läkemedelsindustrin" inte stod för "den enda rätta vägen".
Go Figure!
onsdag 6 november 2013
Medicin eller Doping?
De senaste 5-6 åren har jag förundrats över att antalet av dessa ökat dramatisk och vissa pass är de lika många som vattenflaskorna på hyllan i Dojon.
Det som jag kan tycka är lite obehagligt är att vissa springer och tar ett "sipp" så fort de blir lite andfådda, faktum är ju att det vidgar luftrören och förbättrar flåset även på en frisk människa.
Det verksamma ämnet Terabutalin är ju trots allt dopingklassat och många som har svåra astma/allergi problem får ju dessutom fler dopingklassade ämnen i pillerform och får därmed problem med att tävla på elitnivå. Biverkningar i form av hjärtklappning och huvudvärk är ju inte heller direkt önskvärda för en idrottare.
Så om astma/allergier är ett växande problem, skulle det inte vara önskvärt med ett "hjälpmedel" som var godkänd av internationella dopingkommittén och dessutom förbättrade uthållighet och återhämtning genom att öka fettförbränningen och spara på muskelglykogenet.
Att det är helt kroppseget (endogent) och har noll toxicitet (vilket inga läkemedel har) kan ju inte heller vara en nackdel.
Jag har nu några kunder med tidigare svår astma som efter en månad på ASEA slängt inhalatorn åt fanders.
Märk väl att ASEA inte alls botar astma, det botar inget alls men det hjälper kroppens egna system att fungera som de ska och tydligen fungerar det iaf på vissa;)
Go Figure!
tisdag 5 november 2013
Get On Track!
Idag startade jag upp årets 4;e omgång av Get On Track, ett passande namn på ett arbetsmarknadsprojekt för arbetslösa ungdomar. Upplägget är 1 förmiddag i veckan i 4 veckor med MIND-konceptet i
Mjölby Budoklubbs lokaler.
Varje tillfälle innehåller både teori och viss fysisk aktivitet, teorin är uppdelad på följande 4 huvudspår;
1. Mental Träning/PU, basics; Tankeprocesser, Beteende,
Core Believe System.
2. Konkreta åtgärder; Behavior Modification Workshop.
3. Motivation och målsättning.
4. Sammanfattning och Självförsvar.
Den fysiska biten börjar med andning och kroppsuppfattning och bygger successivt på med grundläggande kroppsviktsövningar och självförsvar.
Den fysiska grundstatusen på deltagarna är minst sagt varierad så vi går rätt varligt fram.
Efter de 3 tidigare omgångarna känns det som jag har finslipat konceptet så jag hoppas på någon form av fortsättning, gensvaret från deltagarna har varit väldigt positivt. Det är inte så ofta jag får tillfälle att jobba med hela MIND-konceptet i samma grupp, oftast är det bara 2 av de 3 grundpelarna; PU/Mental Träning, Självförsvar och Fysträning så detta känns extra kul.
"even if your on the right track, you´ll get run over if you just sit there"
söndag 3 november 2013
Tro eller Vetenskap
Den första reaktionen från de flesta när jag presenterar ASEA är "det där är för bra för att va sant" och det
är fullt förståeligt, jag tänkte ju likadant själv. Däremot är jag alldeles för nyfiken för att inte testa, jag var ca 75% säker på att detta är bluff och båg men de där 25% som sa att det ligger nånting i det var lite mer högljudda.
Så nu efter drygt ett år är jag evigt tacksam för att jag är så "lättlurad" att ha blivit befriad från 22 års ständiga luftvägsinfektioner med antibiotika som enda utväg är ju helt underbart.
Att jag sen presterar löptider och andra träningsresultat som jag inte gjort på 15 år gör ju inte saken sämre, återhämtning efter hårda pass är dessutom bättre än nånsin.
Problemet är att det kräver lite kunskap för att förstå hur det fungerar och de flesta har inte tillräckligt intresse för att verkligen försöka sätta sig in i vetenskapen bakom, jag är ju inte läkare eller kemiprofessor men jag kan ju förstå principen och att forskningen bakom är gedigen.
Så om du har 5 min till övers så kan det löna sig att lyssna på dr Gary L. Samuelson som väldigt kortfattat och pedagogiskt förklarar Redoxsignalering.
Om du dessutom är beredd att lägga en dryg halvtimma på en djupare utbildning så kan jag rekommendera denna av dr Rob Ward, om du sen inte vill tro på det är det helt OK.
Viktigt att förstå är att ASEA är endogent, alltså exakt samma molekylstruktur som vår celler själva tillverkar, det är också godkänt av alla dopingtester. Det har dessutom 0% toxicitet vilket är extremt ovanligt.
MIND.......Your Cells!
fredag 1 november 2013
Är Läkemedelsindustrin till För mänskligheten eller är det tvärtom?
"Dagens läkare skriver ut medicin de vet lite om, mot sjukdomar de vet mindre om, till patienter de inte vet något om."
Minns inte riktigt var jag läste citatet men det fastnade, och iaf den sista satsen kan väl alla hålla med om.I samma veva kollade jag den här filmen.
Historien om hur läkemedelsindustrin skaffade monopol på vad som fick sägas om hälsoeffekter av naturpreparat mm, dvs inget. Hur cancer blivit världens största business är verkligen skrämmande, värt att kolla på hela filmen.
Denna oheliga allians mellan läkare och läkemedelsindustrin uppmärksammas som tur är mer och mer;
http://newsvoice.se/2012/04/19/ta-kroppens-sjalvlakande-mekanismer-pa-allvar-och-ifragasatt-lakemedelsindustrins-vinstintressen/
Minns inte riktigt var jag läste citatet men det fastnade, och iaf den sista satsen kan väl alla hålla med om.I samma veva kollade jag den här filmen.
Historien om hur läkemedelsindustrin skaffade monopol på vad som fick sägas om hälsoeffekter av naturpreparat mm, dvs inget. Hur cancer blivit världens största business är verkligen skrämmande, värt att kolla på hela filmen.
Denna oheliga allians mellan läkare och läkemedelsindustrin uppmärksammas som tur är mer och mer;
http://newsvoice.se/2012/04/19/ta-kroppens-sjalvlakande-mekanismer-pa-allvar-och-ifragasatt-lakemedelsindustrins-vinstintressen/
Ta kroppens självläkande mekanismer på allvar och ifrågasätt läkemedelsindustrins vinstintressen
Den traditionella skolmedicinen har allvarliga luckor. Det är oroande att dagens läkare bortser från patientens egen historia och kunskap om sig själv. I stället för att försöka dämpa sjukdomens symptom borde kroppens eget larmsystem tas på allvar. Det är dags att börja tänka utanför skolmedicinens ramar och stå emot läkemedelsbolagens kortsiktiga vinstintressen. Det skriver Catarina Bäckstrand som vill förändra synen på hälsa och medicin.
Att det finns mängder av alternativ till skolmedicinen som fullständigt negligeras när det gäller allvarliga sjukdomar som cancer, diabetes, MS med flera borde rimligtvis uppröra de flesta, om bara kunskapen fanns. Jag upplever dessvärre att 90% litar helt utan ifrågasättande på "läkarvetenskapen" som lyckats dupera oss till att se den som allvetande.
Alla andra kan därmed stämmas för "kvacksalveri"
Go Figure!
torsdag 31 oktober 2013
Grunden, Väggarna, och Taket.

När man ska bygga ett hus måste man börja med att anlägga en grund, det är oftast det som tar längst tid men ändå det som man ser minst av när bygget är färdigt. Om grunden är dåligt utförd spelar det ingen roll hur grandiosa väggarna och taket och allt det andra på huset är, det är fortfarande ett dåligt hus.
Den analogin går att applicera på allt annat i livet, om vi tittar på träning i allmänhet så är grunden hjärt/lungkapacitet och styrka i ben och bål. Ändå ser man ofta folk (oftast yngre män) på gymen som ägnar mesta tiden åt att träna biceps, triceps och pecs, varför?
Jo det är ju det som syns! man bygger alltså väggar med tjusiga fönster på en grund av lösan sand, ingen skulle komma på tanken att bygga ett hus på det sättet.
Om vi tittar på Karate så är grunden Kihon (grundteknik och positioner) det är där vi måste börja och det tar också lång tid men om vi hoppar över något här blir det likaså som ett bräckligt hus.
Om vi tittar på hälsa i allmänhet så är grunden ett starkt immunförsvar, en fungerande metabolism och cellkommunikation. Kolhydrater, proteiner och fett är väggar och vitaminer, mineraler mm är taket.
Om inte grunden fungerar spelar det ingen roll hur mycket antioxidanter och hälsosam kost jag stoppar i mig.
Det är här som ASEA kommer in, det går ned i källaren och börjar förstärka grunden. De flesta upplever ganska snabbt att nåt förändras i ämnesomsättningen, gamla dåliga kostvanor blir helt plötsligt korrigerade av sig självt, ex.vis sötsug bara försvinner. Våra 70 trillioner celler börjar helt enkelt få ett starkare kommunikationsnät, från GSM till 4G kan man säga. Och när detta fungerar som det ska så vet kroppen vad den vill ha och hur den ska hantera alla problem.
MIND.....your Foundation!!
onsdag 30 oktober 2013
Don´t stop Don´t give up!
Jag föll ju pladask för den här lilla tjejen som tagit internet med storm med sitt fantastiska pep-talk. Så jag kände att jag måste göra ett inlägg på det.
Ni som gått MIND kurser vet ju att verktygslådan för att kunna förändra sina tankemönster bl.a. består av att analysera följande områden;
1. Vilka jag umgås med, vi blir ofta som dom vi hänger med "birds of a feather, flock together".
2. Vad jag tittar på, TV, film, reklam, tidningar, allt jag ser färgar av sig i mina tankar.
3. Vad jag lyssnar på, musik, radio, skvaller, skitsnack från negativa människor, alt pep-talk från en liten tjej.
Dessa 3 områden utgör den största biten av vad som skapar de tankemönster som i slutändan styr mina handlingar och därigenom mitt liv, och det fantastiska är ju att jag kan göra medvetna val inom alla 3.
Men först måste jag bli medveten om att det faktiskt är så och det är inte alltid lätt.
Lätt blir det dock när man lyssnar på denna lilla tjej, känn bara efter hur du tänker och jämför hur det känns om du bara lyssnar alt både lyssnar och tittar, stor skillnad eller hur?
Den otroliga kameranärvaron hon har får det ju faktiskt till och med att kännas som man umgås med henne och då är det ju full pott. Men även "two out of three ain´t bad" ;)
Så gör som jag och kolla på den varje dag ett tag och tänk; "keep tryning, you´ll get it right, don´t stop, don´t give up" det kostar en minut men gör underverk för tankens kraft.
tisdag 29 oktober 2013
Träning av barn med "speciella behov"
Sedan 2010 har jag kört träningsgrupper i projektform med barn som har "speciella behov" som det heter nuförtiden, och det tycker jag är bra. Förr hade man ju sagt "barn med speciella problem" vilket ju är en mer negativ tolkning.
Det har varit väldigt lyckat här i Mjölby och en stor del av varje grupp har återkommit varje säsong, 10 veckor på vårterminen och 10 v. på höstterminen. Nu försöker vi dra igång samma koncept i Motala men det har varit svårt att få ut budskapet, så om ni har kontakter där får ni gärna höra av er.
Detta sker genom Mjölby Budoklubb i samarbete med Östergötlands Idrottsförbund, skolsköterskor och habilitering, de flesta kommer genom sk. FAR (fysisk aktivitet på recept) men det är inget krav.
Verksamheten vänder sig till barn/ungdomar som av olika anledningar inte hittat någon idrottsaktivitet som tilltalar dem, eller så har ingen tyckt att de passar in i verksamheten. Fokus är Budoinspirerad fysträning baserad på kroppsviktsbaserad funktionell träning.
Vi ägnar mycket tid åt kroppsförståelse, andning, koordination och rörlighet, vi har dessutom väldigt kul och stämningen är lite mer uppsluppen än den traditionella Karateträningen.
Många härliga karaktärer har jag lärt känna tack vare denna verksamhet och jag hoppas de lärt känna mig. I början hade jag lite svårt att släppa lite på striktheten och diciplinen men jag har jobbat på det, och nu känner jag att jag har ett koncept som funkar både för mig och för barnen/ungdomarna.
Faktum är att när vi "leker" att vi kan Karate och kör Kihon med full Kiai är det alltid passets höjdpunkt. För mig har det gett många nya perspektiv på det jag ägnat mig åt i 40år, jag har mer o mer förstått att det gamla traditionella träningssättet faktiskt innehåller fördelar för de som är svagast och har det svårast att hänga med.
Karate och Budo är inte i första hand en idrott där du ska bli bäst och vinna medaljer (även om det är helt ok att göra det) . Det är i första hand till för alla som vill förbättra sin fysiska och mentala kapacitet, och där passar även "barn med speciella behov in"
OSU!
Det har varit väldigt lyckat här i Mjölby och en stor del av varje grupp har återkommit varje säsong, 10 veckor på vårterminen och 10 v. på höstterminen. Nu försöker vi dra igång samma koncept i Motala men det har varit svårt att få ut budskapet, så om ni har kontakter där får ni gärna höra av er.
Detta sker genom Mjölby Budoklubb i samarbete med Östergötlands Idrottsförbund, skolsköterskor och habilitering, de flesta kommer genom sk. FAR (fysisk aktivitet på recept) men det är inget krav.
Verksamheten vänder sig till barn/ungdomar som av olika anledningar inte hittat någon idrottsaktivitet som tilltalar dem, eller så har ingen tyckt att de passar in i verksamheten. Fokus är Budoinspirerad fysträning baserad på kroppsviktsbaserad funktionell träning.
Vi ägnar mycket tid åt kroppsförståelse, andning, koordination och rörlighet, vi har dessutom väldigt kul och stämningen är lite mer uppsluppen än den traditionella Karateträningen.
Många härliga karaktärer har jag lärt känna tack vare denna verksamhet och jag hoppas de lärt känna mig. I början hade jag lite svårt att släppa lite på striktheten och diciplinen men jag har jobbat på det, och nu känner jag att jag har ett koncept som funkar både för mig och för barnen/ungdomarna.
Faktum är att när vi "leker" att vi kan Karate och kör Kihon med full Kiai är det alltid passets höjdpunkt. För mig har det gett många nya perspektiv på det jag ägnat mig åt i 40år, jag har mer o mer förstått att det gamla traditionella träningssättet faktiskt innehåller fördelar för de som är svagast och har det svårast att hänga med.
Karate och Budo är inte i första hand en idrott där du ska bli bäst och vinna medaljer (även om det är helt ok att göra det) . Det är i första hand till för alla som vill förbättra sin fysiska och mentala kapacitet, och där passar även "barn med speciella behov in"
OSU!
måndag 28 oktober 2013
Löpromantik
En ljummen höstkväll som den här, när mörkret har fallit och fukten och regnet ligger som en våtvarm filt över skogen och spåret är täckt med en tjock matta av färgglada löv som glittrar i elljusets bleka sken.
När de enda ljud som hörs är mina egna steg, mina hjärtslag och andetag, då känns det verkligen som jag är ett med universum och för en dryg halvtimma står tiden stilla.
Löpträning när den är som bäst är för mig en meditativ Zen-upplevelse och jag skulle aldrig komma på tanken att sätta in mp3 lurarna trots att jag älskar att träna till musik i andra fall.
När de enda ljud som hörs är mina egna steg, mina hjärtslag och andetag, då känns det verkligen som jag är ett med universum och för en dryg halvtimma står tiden stilla.
Löpträning när den är som bäst är för mig en meditativ Zen-upplevelse och jag skulle aldrig komma på tanken att sätta in mp3 lurarna trots att jag älskar att träna till musik i andra fall.
lördag 26 oktober 2013
Ur en gubbes träningsdagbok.
Så här på hösten brukar jag alltid lägga om träningen lite, det följer liksom med de 4 årstiderna lite olika upplägg, så här har det sett ut se senaste 5 veckorna;
Måndag; löpning 5,4km i skogen (försöker dra ned på löpningen då det sliter på knäna) därefter stretching och nån spontan styrkeövning, oftast med kettlebells.
Tisdag; gympass i källaren, bänkpress, 5set (ligger mellan 60-90kg) men min 100 rep, magspark (ligger kvar på bänken, håller i stången och lyfter fötterna från golv till tak, 30reps/set. Ryggdrag (kroppsvikt 20 reps/set) Dubbelhandswing med 40kg kettlebell 20reps/set, allt repeteras i 5 set. + lite spontana övningar men aldrig mindre än 100 rep av någon övning. ung en timma totalt. Känner mig alltid kanon efter det:)
Onsdag; ut i trägårn och kör igenom alla katas inkl. ura i moderat tempo. Därefter 100 djupa squats med en 30 kg stång (mina knän har protesterat mot viktbelastning några år men detta funkar) rejäl stretch efter det. Tar mellan 1-1,5 tim.
Torsdag; Dubbla pass i Dojon, först är det ju nybörjarbarn men det blir ju ändå lite uppvärmning och stretch för mig. Därefter av. vuxenpass där jag av nån konstig anledning oftast lyckas köra skiten ur mig själv;)
Fredag; inte så mycket men åker till simhallen med sonen, även där finns de nåt o göra, vi tävlar först i vem som kan stanna längst under vatten ( mitt PR är 2,15 min). Därefter en simlängd under vatten och sen kör jag mitt beting som är 50 (men ska bli 100 innan nyår) chins i en av broarna. därefter 100 mawashigeri (står i bröstdjupt vatten och sparkar upp i kaklet i huvudhöjd)
Lördag; har ju mina 3 pass i Dojon fr kl 10 till 13.30, första 2 är jag ju mest instruktör men det blir ju alltid uppvärmning o stretch, 3;e passet är ju Lördagens höjdpunkt, alltid dyngfys, ibland tänker jag att jag ska ta de lugnt men de brukar sällan bli så;)
Faktum är att idag kände jag mig väldigt sliten, så i pausen före sista passet tog jag en slurk ASEA, och hux flux så hade jag energi för en timmas dyngfys igen. Dessutom helt utan näringsintag.
Söndag; skiter i allt och slöslappar;)
Detta program håller jag så länge det är snö och isfritt sen blir löpningen på cykelvägar med dubbar och kata träning utomhus blir rätt svårt men jag försöker träna utomhus så mycket som möjligt, inget slår frisk luft!
Känns rätt bra i kroppen med den här rutinen.
Måndag; löpning 5,4km i skogen (försöker dra ned på löpningen då det sliter på knäna) därefter stretching och nån spontan styrkeövning, oftast med kettlebells.
Tisdag; gympass i källaren, bänkpress, 5set (ligger mellan 60-90kg) men min 100 rep, magspark (ligger kvar på bänken, håller i stången och lyfter fötterna från golv till tak, 30reps/set. Ryggdrag (kroppsvikt 20 reps/set) Dubbelhandswing med 40kg kettlebell 20reps/set, allt repeteras i 5 set. + lite spontana övningar men aldrig mindre än 100 rep av någon övning. ung en timma totalt. Känner mig alltid kanon efter det:)
Onsdag; ut i trägårn och kör igenom alla katas inkl. ura i moderat tempo. Därefter 100 djupa squats med en 30 kg stång (mina knän har protesterat mot viktbelastning några år men detta funkar) rejäl stretch efter det. Tar mellan 1-1,5 tim.
Torsdag; Dubbla pass i Dojon, först är det ju nybörjarbarn men det blir ju ändå lite uppvärmning och stretch för mig. Därefter av. vuxenpass där jag av nån konstig anledning oftast lyckas köra skiten ur mig själv;)
Fredag; inte så mycket men åker till simhallen med sonen, även där finns de nåt o göra, vi tävlar först i vem som kan stanna längst under vatten ( mitt PR är 2,15 min). Därefter en simlängd under vatten och sen kör jag mitt beting som är 50 (men ska bli 100 innan nyår) chins i en av broarna. därefter 100 mawashigeri (står i bröstdjupt vatten och sparkar upp i kaklet i huvudhöjd)
Lördag; har ju mina 3 pass i Dojon fr kl 10 till 13.30, första 2 är jag ju mest instruktör men det blir ju alltid uppvärmning o stretch, 3;e passet är ju Lördagens höjdpunkt, alltid dyngfys, ibland tänker jag att jag ska ta de lugnt men de brukar sällan bli så;)
Faktum är att idag kände jag mig väldigt sliten, så i pausen före sista passet tog jag en slurk ASEA, och hux flux så hade jag energi för en timmas dyngfys igen. Dessutom helt utan näringsintag.
Söndag; skiter i allt och slöslappar;)
Detta program håller jag så länge det är snö och isfritt sen blir löpningen på cykelvägar med dubbar och kata träning utomhus blir rätt svårt men jag försöker träna utomhus så mycket som möjligt, inget slår frisk luft!
Känns rätt bra i kroppen med den här rutinen.
torsdag 24 oktober 2013
Just Do It!
Förra året fick jag ett ryck och bestämde mig för att göra en satsning på att gradera till 4:e Dan, inom Kyokushin måste man ansöka om tillstånd från tekniska kommitén och själva graderingen måste utföras utomlands under den internationella kommitén.
Jag trodde chansen skulle komma till sommaren så jag la in en högre växel på träning, ca 12tim/vecka. På våren fick jag beskedet att det blev inget tillfälle förrens April i år och då i samband med VM i Vilnius.
Jag blev ju aningen besviken och fundersam till att jag skulle orka hålla motivationen uppe ett drygt år till.
Det konstiga när jag fattar såna här beslut (eller skjuter det framför mig) är alla konstiga saker som den där inre rösten (sabotören) börjar kackla om, "jag är för gammal" "jag har inte tränat tillräckligt" "jag är inte i tillräckligt bra form" "den o den Katan sitter inte riktigt" osv.
Det var samma sak när jag tog Sandan 2006, men jag insåg då att jag aldrig kommer att va nöjd själv så då skulle det i princip aldrig gå att gradera. Så jag ställde bara frågan till mig själv "vad är det värsta som kan hända?" , jag kan misslyckas förstås, tar det livet av mig? om man ställer den frågan inför ett beslut och inser att man kan leva med svaret så är det ju bara att; Just Do It!
Denna enkla affirmation har hjälpt mig genom massa svåra beslut, som konsult har jag fått en hel del förfrågningar om uppdrag som varit långt utanför min "Comfort Zone" men jag har då ställt frågan ovan + "hur svårt kan de va?" och sen skrivit med stora bokstäver på min inre bildskärm JUST DO IT!!!
Det fantastiska med detta är ju att dom där negativa tankarna aldrig har blivit verklighet, allt har gått bra sen jag började med denna metod.
Hinder har övervunnits, jag hade bl.a. en skada i höger knä som jag trodde definitivt skull kullkasta planen, troligen en meniskskada som borde opereras enl läkaren. Jag fick dock ett par cortisonsprutor som möjligtvis skulle hjälpa mig genom graderingen och det funkade faktiskt.
Det märkliga är att nu ett drygt halvår senare har jag kunnat träna i princip lika mycket och knät är bara en aning känsligt ibland:)
Att ASEA har en del i denna återhämtning och att jag klarade den här utmaningen är jag övertygad om.
Känslan när jag står här efter en lyckad gradering, totalt blåslagen men ändå stark är fantastisk. Så nu är målet att ta 5:e Dan innan jag fyller 60, vaddå, jag gammal? JUST DO IT!!!!!!!!!!!!!!!!!
Jag trodde chansen skulle komma till sommaren så jag la in en högre växel på träning, ca 12tim/vecka. På våren fick jag beskedet att det blev inget tillfälle förrens April i år och då i samband med VM i Vilnius.
Jag blev ju aningen besviken och fundersam till att jag skulle orka hålla motivationen uppe ett drygt år till.
Det konstiga när jag fattar såna här beslut (eller skjuter det framför mig) är alla konstiga saker som den där inre rösten (sabotören) börjar kackla om, "jag är för gammal" "jag har inte tränat tillräckligt" "jag är inte i tillräckligt bra form" "den o den Katan sitter inte riktigt" osv.
Det var samma sak när jag tog Sandan 2006, men jag insåg då att jag aldrig kommer att va nöjd själv så då skulle det i princip aldrig gå att gradera. Så jag ställde bara frågan till mig själv "vad är det värsta som kan hända?" , jag kan misslyckas förstås, tar det livet av mig? om man ställer den frågan inför ett beslut och inser att man kan leva med svaret så är det ju bara att; Just Do It!
Denna enkla affirmation har hjälpt mig genom massa svåra beslut, som konsult har jag fått en hel del förfrågningar om uppdrag som varit långt utanför min "Comfort Zone" men jag har då ställt frågan ovan + "hur svårt kan de va?" och sen skrivit med stora bokstäver på min inre bildskärm JUST DO IT!!!Det fantastiska med detta är ju att dom där negativa tankarna aldrig har blivit verklighet, allt har gått bra sen jag började med denna metod.
Hinder har övervunnits, jag hade bl.a. en skada i höger knä som jag trodde definitivt skull kullkasta planen, troligen en meniskskada som borde opereras enl läkaren. Jag fick dock ett par cortisonsprutor som möjligtvis skulle hjälpa mig genom graderingen och det funkade faktiskt.
Det märkliga är att nu ett drygt halvår senare har jag kunnat träna i princip lika mycket och knät är bara en aning känsligt ibland:)
Att ASEA har en del i denna återhämtning och att jag klarade den här utmaningen är jag övertygad om.
Känslan när jag står här efter en lyckad gradering, totalt blåslagen men ändå stark är fantastisk. Så nu är målet att ta 5:e Dan innan jag fyller 60, vaddå, jag gammal? JUST DO IT!!!!!!!!!!!!!!!!!
onsdag 23 oktober 2013
Miraklet med ASEA
Hur som tänker jag bredda mig nu och skriva lite om även andra saker som rör sig i mitt liv som ensamföretagare och träningsmänniska. En stor grej som har hänt mig är att jag för ett drygt år sen kom i kontakt med ASEA. Som de flesta trodde jag att det var ett skämt och en stor bluff, men när jag såg den där lilla tecknade filmen så verkade det ju ändå finnas nåt bakom.

Eftersom jag de senaste 22 åren lidit av mer eller mindre kronisk bihåleinflammation och i stort sett testat alla naturmedel och terapier som finns tänkte jag att det iaf inte kunde skada att prova. Nu har jag snart klarat ett helt år utan antibiotika för första gången på 22år!!Så för mig finns inga tvivel om att immunförsvaret boostas upp rejält. Sen kom ju det där med syreupptagning, uthållighet och återhämtning som väldans trevliga bonuseffekter.
Mina löptider på samtliga banor som jag har statistik på sen 25år tillbaks (2,5 5,4 6,5 7,5 och 10km) är samtliga bättre nu i år än de vart på de senaste 15åren!!! och jag har tränat betydligt hårdare förr. Återhämtning efter hårda styrkepass är dessutom helt otrolig.
Så alla som har någon form av hälsoutmaningar eller vill förbättra sin prestationsförmåga utan risk för farliga substanser med biverkningar (ASEA är endogent och forskningen bakom ligger i framkant av ett relativt nytt forskningsområde) har allt att vinna på att testa.
Denna produkt som verkligen är "mindyourlife" passar ju helt in i mitt koncept, inga konstiga tillsatser, bara exakt samma molekyler som våra celler själva producerar.
Ägna gärna 7 minuter åt historien bakom
http://www.7minutes.biz/
Och den lilla tecknade filmen ca 5 min
http://vimeo.com/asea/review/66337446/9780dfb523
onsdag 21 december 2011
Världens Centrum

Var ligger världens centrum? Den frågan har väl stötts o blötts sedan urminnes tider.
Här ser vi ju ett klart bevis för att jordens geografiska centrum ligger i Mecca, eller hur?
Men nedan kan vi se lika starkt bevis för att det ligger i New York och en snabb googling visade ett antal liknande kartbilder för bl.a. Fillipinerna, Aten m.fl.
Förutom det rent geografiska dilemmat att bestämma en enda plats som centrum pratas det ofta om centrum för kultur, handel, ekonomi och allt mellan himmel och jord.

Världens storstäder, New York, London, Paris, Tokyo, HongKong m.fl. brukar få äran att kallas centrum för.............
Men i dagens uppkopplade samhälle undrar jag om inte dessa centrum för diverse aktiviteter blivit decentraliserade.
När jag kan sitta här hemma och göra bankaffärer och investeringar över hela världen, shoppa var jag vill och kommunicera med vem som helst iaf i den fria delen av världen, var är centrum då?
På samma sätt som kartorna här går det säkert att hitta ett antal centrum för internet att tvista om.
Så på frågan, vad är världens centrum? finns det bara ett svar som alltid är sant, JAG!
Jag är världens centrum, där jag befinner mig för tillfället är alltid världens absoluta centrum.
Du kan själv uppleva det om du gör följande mentala övning; sätt dig i ett tyst och mörkt rum och blunda, föreställ dig att du är den gröna punkten på den övre kartan (oavsett var på kartan du befinner dig) och att du är en sändare med överlägsen räckvidd, en mast.
Sen börjar du sända mentala signaler 360 grader och känn att signalerna faktiskt når runt hela klotet, visualisera signalerna tex som de gröna linjerna. Efter ett par minuter kommer du att känna en häftig värmekänsla i huvudet (sändare utvecklar värme) och ett magiskt lugn infinner sig. Om det inte funkar första gången så ge inte upp, om sändaren har varit avslagen en längre tid kan det ta lite tid att värma upp den.
Faktum är att den mänskliga hjärnan är en otroligt kraftfull sändare men vetenskapen om detta är ännu i sin linda. Om du sänder positiva signaler om allt du vill ha och vill va kommer universum att ta det som en order och leverera det till dig.
Men då krävs att du inte bara sänder utan även använder mottagaren ibland, den är nämligen lika kraftfull.
Var du geografiskt befinner dig har ingen betydelse, du är alltid i världens centrum.
"turn on your reciever, there´s a message coming thrue"
Nazareth
måndag 12 december 2011
What makes You come alive?

"Ask not what the world needs. Ask what makes you come alive....
..then go do it.
Because what the world needs is people who have com alive."
Howard Thurman
Jag satt och bläddrade i en app med motivationscitat som jag har i min smartphone och det här fastnade i minnet och fick igång en massa funderingar. Visst är det solklart sant när man läser det men det är väl inte vad de flesta människor får lära sig, iaf inte i skolan.
Det är väl snarare regel än undantag att man utgår ifrån den första frågan "what the world needs?", när jag gick en företagsledarutbildning på 90-talet var det marknads/konkurrensanalyser osv medans den andra frågan "what makes you come alive?"
i princip inte berördes.
När man väljer utbildning ska man först kolla i kristallkulan hur behovet av dessa tjänster ser ut när man är färdigutbildad, vilket inte alltid stämmer när man väl kommer dit.
På säljutbildningar har jag lärt mig att alltid lyssna på kundens behov och försöka förstå hans/hennes värderingar, attityd och livsstil men här börjar man komma in på den andra frågan. För om du känner att säljjobbet är i motsatsförhållande till "what makes you come alive" kommer du ha svårt att lyckas, framgångsrika säljare får en kick av varje sälj.
Nu började jag scanna mitt medvetande för att ta reda på vad som får mig att "come alive". När jag för ganska exakt 11år sen hoppade av en "trygg" anställning för att på olika sätt försörja mig på mitt eget MIND, så var det ju i högsta grad relaterat till detta.
Jag inser mer och mer att det är just den där "come alive" faktorn som varit den egentliga drivkraften hela tiden. Jag vet att jag har sagt många ggr till min sambo att jag aldrig känner mig så levande som när jag håller mina härliga Kyokushinpass men samma känsla infinner sig när jag håller alla mina Föredrag och Kurser och andra typer av Träningspass.
Tiden försvinner och jag känner mig liksom ett med universum och jag är helt övertygad om att det är den känslan som är meningen med livet.
Samma känsla kan jag även få i en kreativ process om jag jobbar med nåt produktutveckling/automationsprojekt, vid datorn eller vid full fart med svarvar och fräsar, det kallas ibland för "flow" och den känslan kan bara upplevas, inte förklaras.
Inom Budon och Karaten är ju detta också en viktig ingrediens, begreppet "Sanchin" står ju för ett förhöjt medvetandetillstånd, man är fri från hindrande tankar och bara är i nuet samtidigt som man har tillgång till alla sina kunskaper och erfarenheter.
Ibland när jag inte är vaksam smyger det in en giftig tanke som kallas tvivel, "finns det nåt behov?"men när jag kontemplerade på detta citat blev jag fullständigt övertygad att forsätta på den inslagna vägen, jag vet ju att alla behöver MIND-konceptet!
Det kan hjälpa andra att satsa på det som "makes You come Alive"
onsdag 30 november 2011
Har du Tur och Talang?
Det senaste året har jag haft lite fullt upp med konsultuppdrag inom andra områden och kommit lite ur spår med MIND-konceptet men nu tar jag nya tag med ny webbsida på www.mindyoulife.se och ny marknadsföringskampanj riktad till företag har kört igång under hösten.Beträffande bloggen så var det aldrig min mening att skriva en "följ mitt liv-blogg" med dagliga inlägg. Tanken var istället att ha en samlingsplats för lite djupare tankar kring det som MIND-konceptet handlar om än vad som finns på hemsidan, och att inläggen ska kunna läsas när som helst och inte ha nåt bäst före datum, men det är klart att över ett år mellan inläggen är ju rätt kass;)
Nåväl, till dagens fundering, det kryllar ju numer av Talangtävlingar av alla de slag på TV och då och då hör jag det snackas om vilken Tur den och den hade som kom med eller vidare osv.
Jag hade en diskussion med min son för ett tag sen om det där med olika Talanger och han sa nåt väldigt klokt som fastnade i mitt huvud "det finns ingen Talang-det finns bara Intresse". Detta är ju fullständigt sant, det man intresserar sig för ägnar man mycket tid åt och det man ägnar mycket tid åt blir man bra på, man "får" till slut en Talang.
Alla dessa "talanger" som vi ser på TV har helt enkelt intresserat sig för nåt och för det mesta ägnat 1 000tals timmar åt detta. När de sedan lyckas komma nånstans med sin "talang" säger andra runtomkring "vilken TUR".
Den bästa definition på TUR som jag hört är;
"När förberedelse möter tillfälle=TUR"
De flesta människor lever dessvärre i villfarelsen att turen kan komma utan förberedelse och alla spel och lotterier lever gott på denna villfarelse.
Ingemar Stenmark blev en gång intervjuad efter en av hans otaliga segrar med några 100dels sekunder när intervjuaren sa "där hade du allt en himla TUR Ingemar"
Ingemar svarade "Ja o de konstiga är att ju mer ja tränar-ju mer tur har ja"
Så om du har ett INTRESSE och ägnar mer TID åt det så får du både TUR och TALANG, men det kommer kanske inte i morgon eller kanske inte nästa år, men det kommer garanterat till den som har uthållighet och vilja och det gör inte lottvinsten.
"Anything you could ever want or be you allready have and are"
fredag 23 juli 2010
Trädgårdsgymtips 2, Reptricket.

Om du bara har ett någorlunda högt och stadigt träd i närheten kan du åka in till närmaste marina/båtvarv och inhandla ett rejält rep, ca 40mm diameter bör det vara. Det kostar ca 100:-/metern men 5-6 meter räcker gott, knyt fast det i en tjock gren på lämplig höjd och tillräckligt avstånd från stammen och du har en suverän "gymmaskin".
Till att börja med kan du klättra på det gamla hederliga sättet och låsa repet med benen men du ska sträva mot att komma ända upp utan att använda benen, jag är ju lite överviktig så jag fick kämpa på bra länge innan jag kom upp på det sättet;) detta ger en helt grym rygg och armstyrketräning och om du sysslar med "grappling" i någon form så får du ju även kanonbra greppstyrketräning på köpet.
Ett bra tips är också att svänga in till färghandlarn och köpa en påse kritpulver för 20 spänn, krita händerna innan du klättrar så får du det rätta greppet.
"Klättra naturligt mot toppen"
fredag 16 juli 2010
Har du hamnat i en Svacka?
Tycker du att livet suger, att allt är uppför, inget blir som du tänker, är du fysiskt, emotionellt och psykiskt slutkörd?Grattis då har du hamnat i en svacka, och det är ett helt normalt tillstånd som drabbar de flesta nån gång ibland och jag är inget undantag. Däremot har jag märkt att jag skiljer mig från de flesta på så sätt att jag aldrig letar efter orsaker och lösningar någon annanstans än i mitt eget sinne, för jag vet att det är där och endast där jag kan hitta dem.
Det är inte skillnader på Problem som avgör hur det går för oss i livet, det är skillnader i hur vi Reagerar på problemen och hur vi reagerar beror på hur vi Tänker.
Detta är naturligtvis svårt att inse när man är längst nere i svackan, kanske drabbad av sorg, sjukdom eller helt enkelt bara deprimerad. Men förr eller senare måste vi fatta beslutet att antingen börja gå uppför den långa trappan eller gå under, och när vi slutligen kommit upp så är det lätt att inse att det faktiskt var beslutet att ta det första steget som gjorde att vi kom upp.
En av mina favoritinspiratörer, Tim Storey uttrycker det så här "Sometimes you have to be Left in order to get Right". Left i detta sammanhang står för; övergiven, utfryst, förnekad, arbetslös, hemlös och liknande, alltså själva känslan av allt som är fel i livet. Right är naturligtvis motsatsen; när allt flyter och jag lyckas med allt jag företar mig och livet leker. Men en människa som aldrig varit "left" och har haft flyt och medgång hela livet kommer att knäckas av minsta motgång, för det är när vi är "left" som vår styrka och karaktär sätt på prov och ju fler trappor vi går uppför desto starkare blir vi.
Och hur kan vi veta vad som verkligen är Right om vi aldrig varit Left? Om du som jag älskar att träna är det lätt att se denna metafor, eller hur? Så nästa gång du hamnar där, se det bara som en ypperlig chans att få ett riktigt "dyngpass" som kommer att bygga upp dig till en ännu starkare människa. Fysisk träning handlar ju om att utsätta våra muskler för motstånd, utan motstånd-ingen utveckling, samma sak gäller vår mentala styrka och karaktär, det är lätt att se när man träffar människor som har tagit sig igenom svåra situationer och upplevelser.
Men ibland är det faktiskt så att vi helt enkelt måste stanna där i svackan en period för att komma till insikt om att vi faktiskt är där, vila en stund för att så småningom börja se oss omkring efter den där trappan, och den kan du bara finna inuti ditt eget sinne. Människor som vill "hjälpa" utan att få dig att inse detta gör dig en björntjänst.
"Sometimes you have to be Left in order to get Right"
MIND...Your Life!
tisdag 13 juli 2010
Trädgårdsgymtips, Släggan.

Så här i sommartider finns det inget skönare än att gå ut i trädgården och köra ett riktigt Crossfitpass, så om du har ett litet hörn av trädgårn över och vill ha ett eget outdoorgym kommer jag lägga ut lite enkla tips.
Jag börjar med släggan, ett förträffligt redskap som du kan införskaffa på närmaste järnhandel för ett par hundringar, köp gärna ett par stycken med olika vikt och börja träna med den lättare.
Sen behövs nåt som håller att dunka på, ett utslitet lastbilsdäck får du gratis på gummiverkstan.
Gräv sen ner däcket halvvägs och packa åt ordenligt, det tar ett tag innan det sätter sig ordentligt.
Som alternativ har jag också en rejäl stubbe som kräver en helt annan teknik. Däcket är betydligt skonsammare så jag börjar alltid med det, tekniken är som följer;
Stå lagom brett med lätt böjda knän och ryggen rak, fatta släggan med ganska smalt grepp och höj den över huvudet, slå lite lungt i början, böj på knäna i träffögonblicket. Släggan kommer studsa upp av fjädringen i däcket så du behöver inte byta grepp och vrida kroppen, jobba med släggan hela tiden på centrumlinjen. När du känner att balans & timing börjar stämma är det bara börja öka tempo och försöka ta i lite mer, jag brukar tänka att jag ska försöka slå sönder däcket;) axlar, underarmar, bröst & mage, rygg, ja i princip hela överkroppen får en rejäl omgång och även benen om du böjer rejält. Det blir nästan som en omvänd Kettlebellsswing, extremt flåsígt blir det också ganska snart.
Jag kör ibland intervall med gymbosstimern, ibland har jag ett mål tex 750 slag som jag försöker klara på en viss tid, jag har tänkt köra 1 000 denna vecka på ca 18min. Jag skiftar greppet på var 100:e.
Stubben blir helt annorlunda iom att du måste skifta greppet och vrida upp släggan på sidan av kroppen, det rystar också till rätt bra i träffen så det sliter lite mer men tillför vridmomentet som är viktigt för bålstyrkan och bra för kampsport i allmänhet. Båda kompletterar varandra men jag börjar alltid på däcket, oftast kör jag 5-15 min. som uppvärmning även när jag eg. ska träna annat bara för att det är så enkelt och effektivt.
10min på däcket + 5min på stubben upprepat 3ggr är en killerworkout, jag lovar!
Slå dig vältränad och ge myggen en chans!!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)




